Rasismen och Sverige

Comments off

Första världskriget kommenteras av docent Peter Englund

Comments off

Filmen Titanic från 1997 speglar både början av 1900-talet och vår tid

TitanicAlltsedan 1920-talet har Titanics undergång den 14 april 1912 varit föremål för filmatiseringar. I så gott som alla av dessa är skildringen av fartygets dramatiska och utdragna undergång kompletterad av berättelser om romanser som spirar under de första dagarnas seglats och når sin kulmen i och med fartygskatastrofen. Detta koncept utmärker även James Camerons version från 1997, som är en av de mest inkomstbringade filmerna i filmhistorien.

Historiemedvetande och lite källkritik…

Redan i inledningssekvensen slår Cameron och hans filmteam en brygga mellan nu och då. Berätta hur de gör detta rent berättartekniskt!

Även vad gäller filmens innehåll finns det ett samband mellan nu och då. Klass- och genusfrågor var aktuella 1912, när filmen gjordes 1997 och de är aktuella än idag, när vi ser filmen 2012. Ge några exempel på hur Cameron tar upp orättvisor mellan olika samhällsklasser (överklass, medelklass, underklass) och ojämlikhet mellan män och kvinnor! Känns frågorna fortfarande aktuella och viktiga? Varför? Hur påverkar detta vårt intresse av att se filmen?

Å ena sidan är vi historia. Det vi har varit med om och det vi har gjort tillhör det förflutna; historien. Å andra sidan gör vi historia. Vad vi väljer att göra och inte göra påverkar hur framtiden kommer att se ut.

När vi sedan ska beskriva historien kan vi inte låta bli att färgas av vår egen samtid, våra intressen och erfarenheter. Vi utgår från nuet när vi blickar tillbaka och det blir därför den egna tidens frågor som står i fokus när vi försöker skildra det som varit. Försök att beskriva filmen Titanic utifrån dessa resonemang!

När den åldrande Rose visas en datoranimerad sekvens där fartygets undergång beskrivs i tekniska termer, så säger hon att ”det var annorlunda att själv uppleva katastrofen”. Vi får därefter följa hennes personliga berättelse av vad som hände. Samma historia kan berättas på flera olika sätt. Hur skiljer sig historien i läroböcker och annan saklitteratur från historia på film? Vilka fördelar och vilka nackdelar har de olika medierna?

Stöwer TitanicFilmen Titanic är ett exempel av många på att filmpubliken inte främst ser en spelfilm för att lära sig historia. De flesta som valt att se filmen har säkert känt till de stora dragen i historien redan innan. De visste t ex att fartyget skulle gå under. Vilka skäl tror du istället de har haft till att se filmen? Tror du att filmen ändå påverkar deras syn på det förflutna? Ge exempel på hur filmen skulle kunna göra det!

Kärlek och kvinnlig frigörelse…

Jämför kärleksparet i filmen med andra kända kärlekspar från litteraturen! Ta t ex fasta på temat ”förbjuden kärlek” eller ”kvinnan av klass och mannen av folket”…

Förutom kärlekshistorien handlar filmen också om en ung kvinnas frigörelse. I flera scener får man på olika sätt se hur både fästmannen och modern försöker begränsa Roses rörelsefrihet och hennes närmande till Jack. Ge exempel på detta! Varför är det så viktigt för Roses mor att Rose gifter sig med ”den rätte”? Vem är ”den rätte” enligt Roses mor? Varför då? Tror du att det hade varit möjligt för en riktig ”Rose” att frigöra sig från sin klass år 1912? Hur är det idag? Vilka förutsättningar har unga kvinnor att ta plats idag? Hur är samspelet mellan män och kvinnor i västvärlden idag? Hur är det i övriga delar av världen? Vad skulle kunna bli bättre?

Vad fanns det för motiv till att vid Titanics undergång låta kvinnor och barn gå först i livbåtarna? I USA protesterade feminister som menade att ”votes for women” var viktigare än ”boats for women”. Vad menade de med detta yttrande?

Kan en kvinna i västvärlden i början av 1900-talet både bejaka kärleken till en man och sin självständighet? Ta gärna reda på mer om kvinnans situation i början av 1900-talet!

Framstegstro, men en ny tid nalkas…

RMS Titanic Deck LayoutNär Titanic byggdes var tidsandan sådan att man bejakade all ny teknik utan att man tänkte på de möjliga riskerna. Många trodde att Titanic, som då var världens största fartyg, var osänkbar och därför brydde man sig inte om att ha tillräckligt många livbåtar. (Eftersom det dessutom dröjde flera timmar innan andra skepp hann till olycksplatsen överlevde endast 705 av de 2 200 passagerarna och besättningsmännen.) Finns det exempel på liknande optimism idag? Tycker du att vi tar stora risker när det gäller den tekniska utvecklingen? Utveckla gärna ditt svar!

Tidigt i filmen får vi se hur olika föremål packas upp i Roses hytt.  Då kommenterar Cal Roses samling av tavlor:

Cal Hockley: – God, not those finger paintings again. They surtainly were a waste of money.

Rose: – The difference between Cal’s taste in art and mine is that I have some. They’re fascinating. It’s like being inside a dream or something. There’s truth but no logic.

Känner du igen någon tavla? Scenen bygger på att vi i publiken vet vem konstnären är och att han blev en modernismens ledande företrädare. Vad vill Cameron få sagt med denna scen? Hur vill han att vi ska uppleva Rose respektive hennes fästman Cal? Vem av dem kommer att klara sig bäst i livet (”i den nya tiden”) tror du?

Klasskillnader…

Titanic LageFrån vilket land avgår Titanic och till vilket land skulle hon anlända? Från vilka länder kommer de som reser i första respektive tredje klass?

I ett flertal scener visas vad som utmärker överklass kontra underklass. Vilka är de utmärkande dragen vid middagarna i första klass? Hur fungerar det sociala spelet? Jämför med dina egna erfarenheter av skvaller, status, rangordning, ekonomisk makt, relationen mellan kvinnor och män, etc!

I första klass är Rose en av de få som vågar utmana den gängse bilden av klassuppdelningar, könsroller och framstegstänkande. Även Jack är en klassöverskridare. Ge exempel på några sätt som de bryter mot klasskonventionerna! Utgå t ex från scenen då Jack blir inbjuden till att dinera i första klass och scenen då Rose följer med Jack till tredje klassens samlingslokal.

En annan intressant klassresenär är Molly Brown. Varför är inte hon accepterad fullt ut av de andra passagerarna i första klass? När fartyget håller på att gå under utmärker hon sig genom att hon vill att man ska ro tillbaka de halvtomma livbåtarna till olycksplatsen för att kunna rädda fler människor. Tror ni att man gjorde det? Varför/varför inte? Tycker ni att Cameron skildrar Molly Brown som mer sympatisk än de övriga förstaklassresenärerna? Tror ni att klassresenärer är bättre människor än andra? Varför/varför inte?

Diskutera med dina kurskamrater och skriv ner vad ni kommer fram till här på bloggen.

Comments (1)

Första världskriget

Plocka ut vad du tycker är viktigt och intressant att veta om första världskriget! Lägg det som en kommentar till detta inlägg.

Börja med att läsa i boken s 52-62.

Dra nytta av frågor i stil med: När, Var, Vad, Hur, Varför och Vad ledde det till?

När det gäller orsaker brukar man alltid prata om några mer bakomliggande orsaker och några mer utlösande. Det är ett bra sätt att dela upp orsakerna på.

På motsvarande sätt kan man tänka kring följderna: vilka var de omedelbara konsekvenserna och vad kan det har fått för följder på lite längre sikt?

 

Comments (4)

Kvinnornas rätt

  1. Det som kvinnor kämpade för under 1800-talet är till stor del genomfört i många delar av världen. Ändå finns det än i dag brister i jämställdheten i länder som Sverige: vilka då? Hur får man ett helt jämställt samhälle?
  2. I några delar av världen är kvinnor inte alls jämställda män. Ge exempel på några sådana länder och ge exempel på sätt som de inte är jämställda på. Glöm inte era källhänvisningar och glöm inte att vara källkritiska.

Comments (1)

Världen börjar demokratiseras

Sammanfatta det viktigaste i texten om hur världen blir allt mer demokratisk s 49-51. Tips: dra nytta av frågorna och bilderna på avsnittet. När man ska diskutera eller illustrera ett tema så väljer man ju ut några av de saker som man tycker är viktigast.

 

Comments (3)

Industrialismen

  1. Vilka nya energikällor kom på 1700- och 1800-talen?
  2. Vilka två belysningsrevolutioner nämner boken? Vilka följder fick de?
  3. Vilken var Henry Fords affärsidé och vad menas med ”hire and fire jobs”?
  4. Vilka följder fick den industriella revolutionen? På vilka sätt gjorde den att det blev bättre? På vilka sätt gjorde den att det blev sämre?

Comments (3)

Imperialismen

  1. Vilka var imperialismens orsaker?
  2. Nämn några nuvarande stater i Afrika som koloniserades av a) Storbritannien, b) Frankrike, c) Tyskland och d) Portugal.
  3. Vilka blev imperialismens följder?
  4. På vilka sätt var förhållandet mellan Indien och Storbritannien typiskt för en koloni och en kolonialmakt?
  5. Beskriv i stora drag skillnaden mellan nord- och sydstaterna i USA. Beskriv hur detta ledde till ett inbördeskrig och hur det gick i kriget.
  6. Man brukar ta fram slavhandeln och imperialismen som viktiga förklaringar till varför Afrika är så fattigt i dag. Är det enda orsakerna till fattigdomen eller kan det finnas fler faktorer som spelar in?

”Mankell gestaltar skickligt hur både herren och slaven är insnärjda i en järnbur av ömsesidig rädsla. Men han visar också att gränserna mellan Vi och de Andra trots allt kan utmanas, också när oddsen ser som mest hopplösa ut.”

Detta kan man läsa i en recension av Henning Mankells roman Minnet av en smutsig ängel, 2011, som utspelar sig i en portugisisk koloni i Afrika vid sekelskiftet 1900, och detta är ett boktips för den som är lite sugen på att förstå imperialismen och den här tidens sätt att tänka. Läs mer om boken här:  http://www.svd.se/kultur/litteratur/rasismens-jarnbur-av-omsesidig-radsla_6395329.svd

Ett annat klassiskt boktips är Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta från 1902:  http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkrets_hj%C3%A4rta

 

 

Comments (4)

1800-talet

Beskriv utvecklingen i Europa resp Sverige under 1800-talet i stora drag. Använd gärna bland annat ord som industrialism, urbanisering, imperialism, demokratisering.

  1. Beskriv de tre politiska ideologier som växer fram: liberalism, konservatism och socialism. Vad innebär de? Var fanns deras respektive anhängare (vilka grupper i samhället)?
  2. Vad betyder ”nationalism”? Beskriv nationalismens utveckling. Vilka konsekvenser fick den?
  3. Vad betyder ”kolonialism” (/”imperialism”)? Ge exempel på områden som koloniserades under 1800-talet. Vad fick det för konsekvenser (för kolonierna och för de länder som tog kolonier)?
  4. Vem var Charles Darwin? Vad är han mest känd för? Vilka konsekvenser har hans tankar fått?
  5. Vem var Fredrika Bremer? Vad är hon mest känd för?

 

Comments (3)

1700-talet Upplysningstiden

Vad?

  • Upplysningstidens representanter betonade förnuftet och ville få människor att tänka självständigt istället för att blint följa auktoriteterna. De ville ha åsiktsfrihet (tryckfrihet, religionsfrihet etc).
  • De hävdade att människor har naturliga rättigheter: alla är födda fria och lika och alla har rätt till liv, frihet och egendom. Därför var de emot slaveri, livegenskap, stympningsstraff och spöstraff m m. De var också emot ståndsprivilegier och klasskillnader.
  • Ledande upplysningsförfattare och -filosofer kämpade mot kyrkans makt och adelns privilegier.
  • De trodde på framsteget och såg optimistiskt på framtiden.
  • De tänkte att människor kan bli goda, nyttiga och lyckliga.
  • De betonade samhällsnyttan (utilism) och för att sprida de nyttiga kunskaperna skrev de artiklar och inrättade vetenskapsakademier.
  • Upplysningen var en borgerlig idéströmning. Den växte alltså fram bland de rika och intellektuella inom medelklassen.

Var?

  • Det var en europeisk rörelse. Den fanns alltså t ex inte i Asien, Amerika eller Afrika.
  • Den uppstod i England med matematikern Isaac Newton och filosofen John Locke.
  • Vid den här tiden var Frankrike den ledande kulturnationen i Europa och upplysningstankarna utvecklades och spreds vidare via det franska språket av franska filosofer och författare såsom Voltaire, Rousseau, Montesquieu och Diderot.

När?

  • 1700-talet

Hur?

  • Vapnet var kunskap. Folket (medelklassen) skulle upplysas och då skulle de bli fria.

Några kända representanter?

  • England: Newton (gravitationslagarna, analys av ljuset), Locke (tabula rasa, empirism – grunden för allt vetande är erfarenheten). Inom den brittiska litteraturen: Defoe (äventyrsberättelser med moraliserande underton: Robinson Crusoe), Swift (satirer: Ett anspråkslöst förslag, Gullivers resor), Jane Austen (Stolthet och fördom, Emma).
  • Frankrike: Voltaire (filosof och förf ville ha en upplyst despot, skrev ironiska romaner t ex: Candide eller optimismen), Diderot (utgivare av Encyklopedin, ett uppslagsverk på 35 band), Montesquieu (maktdelningsprincipen: kungen verkställande, parlamentet: lagstiftande och domstolarna: dömande) och Rosseau (”folkviljan” ska styra, förespråkar alltså direktdemokrati).
  • Sverige: Olof von Dahlin (veckotidningen: Den svenska Argus, purist, d v s kämpade för ett rent och äkta svenskt språk), Carl von Linné (systematiserade växterna, men är också känd för sina reseskildringar), och inom svensk diktkonst Johan Henric Kellgren (dikter t ex ”Ljusets fiender”) och Anna Maria Lenngren (dikter t ex ”Några råd till min k. dotter, ifall jag hade någon”).

Jämför med hur det ser ut i dag: Finns det några drag från upplysningstiden som du känner igen i vårt samhälle?

UPPGIFT: Fördjupa dig i ett av följande områden

  • Industriella revolutionen
  • Nordamerika gör uppror och USA skapas
  • Franska revolutionen
  • Votaire och Rosseau
  • Utvecklingen i Sverige (från Karl XII:s död till Gustav IV)
  • Carl von Linné
Redovisa genom att skriva en kommentar till detta inlägg och genom att sammanfatta vad du hittat för dina kurskamrater.

Comments (9)

« Previous entries Nästa sida »

Hoppa till verktygsfältet